.

Historien om kon

Kon är ett husdjur men den finns också utanför huset och den lever ofta på landet men den kommer också in till staden men bara när den ska dö. Men det bestämmer den inte själv. Kon har 7 sidor den översta sidan, den nedersta sidan, den främersta sidan, den bakre sidan, den ena sidan, den andre sidan och den invändiga sidan.
På den främsta sidan sitter huvudet och det är för att hornen ska ha någonting att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sid men det kan öronen, dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet dom kallas ko ögon. Kons mun kallas mule och det är nog för att den säger mu. På den bakersta sidan sitter svansen och den använder dom för att jaga bort flugor med så att de inte ramlar ner i mjölken och drunknar. På den översta sidan och på den ena sidan, och på den andra sidan är det bara hår. Det heter kohår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör. Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur, men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har 4 ben dom heter koben och dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte mycket men när den gör det så äter den alltid 2 gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost i osten är det hål, men hur den gör hålen, ah de har jag heller inte lärt mig ännu. Kon har gott luktsinne, det märks för vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur. Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter kofångare, den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons 4 ben skickas till snickaren efter det och det kallas återanvändning. Som man kan se är kon ett nyttigt djur och därför gillar jag kon väldigt mycket.